Det finns mycket som kan förbättras i vårt samhälle.
Men vissa saker kommer knappast att ändras även om man kan
visa på bättre varianter. Vår almanacka är mycket
opraktisk, men trots att den jag föreslår nedan ger en
mycket större enkelhet så inser man att den knappast kommer
att realiseras inom den närmaste framtiden.
Den nya almanackan.
Om någon frågar dig vad den 28:e oktober är för veckodag så säger
du troligtvis att du inte vet förrän du får en almanacka i din hand.
Den 28:e oktober kan nämligen infalla på vilken som helst av våra
veckodagar. Men det finns en almanacka som gör att alla datum infaller
på fasta veckodagar. Alla förstår inte omedelbart fördelen med detta,
men jag motiverar det mer nedan.
Denna nya almanacka - som jag något förmätet har valt
att kalla Hodes Almanacka - löser veckodagsproblemet på följande
sätt:
1. Alla månader
ges 28 dagar, dvs precis 4 veckor. Tolv månader får då sammanlagt
336 dagar.
2. Eftersom ett
år har 365,24 dagar blir det alltså 29,24
dagar över. Detta räcker till en trettonde månad - med 28 dagar.
Låt oss på skoj kalla den tretember.
3. Vi har då, utöver
dessa 13 månader 1,24 dagar kvar. Den hela
dagen ger vi namnet Nyårsdagen. Och här kommer en finess: Nyårsdagen
är unik och har inget veckodagsnamn och ligger som årets första
dag mellan den 28:e Tretember och den 1:a Januari. Den ligger inte
i någon av dessa månader och inte heller i någon av dess veckor.
4. Liksom i den
nuvarande kalendern kommer nu den bråkdel av en dag (0,24
dagar) som är kvar, att var fjärde år ge en skottdag. Skottdagen placeras
direkt efter nyårsdagen och får namnet Skottdagen. Den får heller
inget veckodagsnamn och kommer heller inte att tillhöra någon av årets
månader eller veckor. Men eftersom vart fjärde
år skulle motsvara 0,25 dagar, medan man
här har 0,24 dagar, gör man - precis
som i vår nuvarande almanacka: man hoppar över skottåret
jämna århundraden - (utom när årtalet är
delbart med 400 - år 2000 var det alltså skottår).
Liksom nu kommer alltså skottåren att ha 366 dagar medan
övriga år har 365.
Några konsekvenser av den nya almanackan.
Alla veckodagar infaller på fasta datum. Den första varje månad
infaller alltid på en måndag, den 2:a infaller alltid på en tisdag
osv. Fredagen den 13:e kommer aldrig att kunna inträffa eftersom den
13:e alltid ligger på en lördag. Den 1:a maj blir sålunda alltid på
en måndag.
Julen kommer nu att ligga i tretember. Julafton ligger alltid på onsdagen
den 24:e tretember, juldagen på torsdagen den 25:e tretember osv.
Lucia ligger alltid på en lördag. Man kommer alltid att fira sin födelsedag
på en och samma veckodag (kanske trist för dem som hamnar på
måndagar).
Skrivsättet 92-07-15 kommer att kunna användas med den kompletteringen
att nyårsdagen kommer att skrivas 92-00-01 och skottdagen 92-00-02.
Julafton skrivs naturligtvis 92-13-24 medan nyårsafton - årets sista
dag - skrivs 92-13-28. Det blir mycket lätt att hålla reda på veckodagar.
Veckonummer likaså eftersom det alltid är exakt 4 veckor per månad.
Hur omvandlar man från gamla till nya?
Om man, som jag, är född den 30 augusti i den gamla almanackan,
så är man född på dag 243. Delar man detta tal med 28 får man
ett tal som är större än 8. Vi kommer därför att hamna i september.
8 gånger 28 är 224. Vi får nu fram datumet i den nya almanackan genom
att ta 243 - 224 = 19. Min födelsedag i den nya almanackan blir därför
fredagen den 19:e september. Min födelsedag kommer alltid att hamna
på en fredag.
Hur ser den nya almanackan ut?
Den nya almanackan ser ut så här alla månader på året:
- Måndag 1 8 15 22
- Tisdag 2
9 16 23
- Onsdag 3 10 17 24
- Torsdag 4 11 18 25
- Fredag 5 12 19 26
- Lördag 6 13 20 27
- Söndag 7 14 21
28
