Den nya almanackan

av Lars Hode



Det finns mycket som kan förbättras i vårt samhälle. Men vissa saker kommer knappast att ändras även om man kan visa på bättre varianter. Vår almanacka är mycket opraktisk, men trots att den jag föreslår nedan ger en mycket större enkelhet så inser man att den knappast kommer att realiseras inom den närmaste framtiden.

Den nya almanackan.
Om någon frågar dig vad den 28:e oktober är för veckodag så säger du troligtvis att du inte vet förrän du får en almanacka i din hand. Den 28:e oktober kan nämligen infalla på vilken som helst av våra veckodagar. Men det finns en almanacka som gör att alla datum infaller på fasta veckodagar. Alla förstår inte omedelbart fördelen med detta, men jag motiverar det mer nedan.

Denna nya almanacka - som jag något förmätet har valt att kalla Hodes Almanacka - löser veckodagsproblemet på följande sätt:

1. Alla månader ges 28 dagar, dvs precis 4 veckor. Tolv månader får då sammanlagt 336 dagar.

2. Eftersom ett år har 365,24 dagar blir det alltså 29,24 dagar över. Detta räcker till en trettonde månad - med 28 dagar. Låt oss på skoj kalla den tretember.

3. Vi har då, utöver dessa 13 månader 1,24 dagar kvar. Den hela dagen ger vi namnet Nyårsdagen. Och här kommer en finess: Nyårsdagen är unik och har inget veckodagsnamn och ligger som årets första dag mellan den 28:e Tretember och den 1:a Januari. Den ligger inte i någon av dessa månader och inte heller i någon av dess veckor.

4. Liksom i den nuvarande kalendern kommer nu den bråkdel av en dag (0,24 dagar) som är kvar, att var fjärde år ge en skottdag. Skottdagen placeras direkt efter nyårsdagen och får namnet Skottdagen. Den får heller inget veckodagsnamn och kommer heller inte att tillhöra någon av årets månader eller veckor. Men eftersom vart fjärde år skulle motsvara 0,25 dagar, medan man här har 0,24 dagar, gör man - precis som i vår nuvarande almanacka: man hoppar över skottåret jämna århundraden - (utom när årtalet är delbart med 400 - år 2000 var det alltså skottår). Liksom nu kommer alltså skottåren att ha 366 dagar medan övriga år har 365.

Några konsekvenser av den nya almanackan.
Alla veckodagar infaller på fasta datum. Den första varje månad infaller alltid på en måndag, den 2:a infaller alltid på en tisdag osv. Fredagen den 13:e kommer aldrig att kunna inträffa eftersom den 13:e alltid ligger på en lördag. Den 1:a maj blir sålunda alltid på en måndag.
Julen kommer nu att ligga i tretember. Julafton ligger alltid på onsdagen den 24:e tretember, juldagen på torsdagen den 25:e tretember osv. Lucia ligger alltid på en lördag. Man kommer alltid att fira sin födelsedag på en och samma veckodag (kanske trist för dem som hamnar på måndagar).
Skrivsättet 92-07-15 kommer att kunna användas med den kompletteringen att nyårsdagen kommer att skrivas 92-00-01 och skottdagen 92-00-02. Julafton skrivs naturligtvis 92-13-24 medan nyårsafton - årets sista dag - skrivs 92-13-28. Det blir mycket lätt att hålla reda på veckodagar. Veckonummer likaså eftersom det alltid är exakt 4 veckor per månad.

Hur omvandlar man från gamla till nya?
Om man, som jag, är född den 30 augusti i den gamla almanackan, så är man född på dag 243. Delar man detta tal med 28 får man ett tal som är större än 8. Vi kommer därför att hamna i september. 8 gånger 28 är 224. Vi får nu fram datumet i den nya almanackan genom att ta 243 - 224 = 19. Min födelsedag i den nya almanackan blir därför fredagen den 19:e september. Min födelsedag kommer alltid att hamna på en fredag.

Hur ser den nya almanackan ut?
Den nya almanackan ser ut så här alla månader på året:

  • Måndag  1  8 15 22
  • Tisdag     2  9 16 23
  • Onsdag  3 10 17 24
  • Torsdag 4 11 18 25
  • Fredag   5 12 19 26
  • Lördag   6 13 20 27
  • Söndag   7 14 21 28



Nya almanackan kommer varje år att se ut så här

:
  M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S
Jan 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Feb 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Mar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Apr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Jun 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Jul 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Aug 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Sep 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Okt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Nov 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Dec 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
Tre 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

  + Nyårsdagen   (+ Skottdagen)

Hur man än ändrar en almanacka så får det konsekvenser för folk. Men det är ju alltid en engångsföreteelse medan det opraktiska som vi har nu, att inga datum har fasta veckodagar, pågår oavbrutet. Det vore därför värt att genomföra denna almanacksreform, men det torde inte vara lätt att övertyga alla världens regeringar om nyttan med detta. Människan är konservativ. Men kanske ska det gå genom FN?

Lars Hode,
fysiker.