Som manskör och amatörsångförening kan Stockholms Allmänna Sångförening se tillbaka på en skiftesrik verksamhet, varvid gamla traditioner genom åren hållits i helgd. Det skulle föra för långt att här upprätta en mera ingående historik över denna långa tidsperiod. I det följande lämnas därför en mera kortfattad återblick.

1862
Då föreningen den 5 mars 1862 stiftades av magister Aug. Jahnke och ett 20-tal sångare ur Stockholms Hantverkssångförening, fick den först namnet Euterpe, men detta namn utbyttes redan året därpå mot Stockholms Allmänna Sångförening. Man repeterade först hemma hos Jahnke. Sedermera kunde dock repetitionerna försiggå i Odéon, Regeringsgatan 28. Eftersom man på den tiden saknade elektriskt ljus, fick sångarna studera noterna vid stearinljus. Sångintresset var emellertid starkt och manskörssången på den tiden mycket populär.

1863
Detta år fick föreningen sitt första standar, ritat av C. G. Mineur. Det invigdes vid en festlighet på Blanchs Malmgård på Ladugårdslandet. I november sjöng kören för första gången utanför Riddarholmskyrkan till minnet av Gustaf II Adolfs död.

1868
Nu var kören mogen för offentligt framträdande och ett hedrande uppdrag erhölls att sjunga vid avtäckandet av Karl XII:s staty i Kungsträdgården. Vid detta tillfälle förekom både militär och civil pompa. Körmedlemmarna måste bära ett festdeltagarmärke med Karl XII:s namnchiffer i gult och blått. Under ledning av magister Jahnke framförde kören sitt sångprogram på ett utomordentligt sätt och blev föremål för tacksamma applåder av auditoriet.

1873
I juni månad detta år uppvaktades änkedrottning Josefina på 50-årsdagen av ankomsten till Sverige, varvid körens dirigent, Aug. Edgren, tilldelades änkedrottningens för jubiléet särskilt präglade guldmedalj.

1874
En kvartett ur Stockholms Allmänna Sångförening gav detta år upphov till en tradition som än i dag fortlever under namn "Påsksångarna" och som Påskdagen räknar 124 år sedan sin tillblivelse. Minst fem protokollböcker (förvarade i "Allmännas" arkiv) vittnar om denna tidsrymd.

1876
I februari detta år utförde sångföreningen en förnämlig avskedshyllning vid tonsättaren Aug. Södermans jordfästning.

1878
Musikdirektör Aug. Edgren blev detta år körens förste dirigent. Repetitionslokal var nu Storkyrkoförsamlingens gymnastiksal, vilken uppläts gratis mot att kören varje juldag medverkade vid en välgörenhetskonsert i Storkyrkan. Detta år hade kören även en konsert i Adolf Fredriks kyrka. Kyrkoherden, som ansåg att "Längtan" av Aug. Söderman ej motsvarade hans religiösa åsikter, genomdrev att sången ströks ur programmet.

1880
Från orgelläktaren i Storkyrkan hälsades det nya året med ottesång kl. 7.30. Dirigenten var musikdirektör Edgren. Bland föreningens framgångar detta år må nämnas en konsert den 18 april i Berns Salonger. Vid polarfartyget Vegas återkomst till Sverige den 24 april, utförde kören sång, varvid professor A. E. Nordenskiöld tackade musikdirektör Edgren för denna uppmärksamhet.

1882
Den 10 juni uppvaktade kören Oscar II och drottning Sophia på silverbröllopsdagen. Konungen jämte uppvaktningen gick ner på borggården och tackade körens dirigent Aug. Edgren och ordförande J. A. Nyqvist.

1885
Den 13 maj sjöng kören vid avtäckningen av Carl von Linnés staty i Humlegården.

1887
Den 25 mars firade sångföreningen sitt 25-årsjubileum med bankett på Hotell Continental. Kören räknade 120 man, den största enskilda sångarsammanslutning som dittills samlats till samkväm i huvudstaden. Den 9 juni företogs en lustresa med båt till Norrköping. 85 sångare deltog.

1889
Den 21 januari uppvaktades konung Oscar II på sin 60-årsdag. Kören, 100 man, sjöng under direktör Erik Åkerbergs ledning "Vårt Land" och "Hör oss Svea". Konungen tackade för den vackra sången. Den 7 juli anordnades en lustresa med båt till Gävle, där en bejublad konsert hölls i Centralhotellets stora park.

1890
Den 4 maj avled körens stiftare och förste dirigent, magister A. Jahnke. Jordfästningen ägde rum på Norra kyrkogården under hedersbetygelser och sång av kören.

1892
Den 17 januari avhölls i Berns Salonger en matiné, varvid för första gången framfördes Adams "Julsång" i arrangemang av direktör Alb. Lindström för kör, solo, orgel och piano. Den 12 augusti inbjöd det nya Skansen för första gången Stockholms Allmänna Sångförening att där ge en konsert. Arvodet var 150 kronor.

1893
Den 1 augusti medverkade kören vid Berns Salongers 30-årsjubileum. Vid detta tillfälle fick kören ett erbjudande att varje kväll under en månads tid få uppträdda mot ett honorar av 1 krona per man och kväll.

1894
Den 9 december firades 300-årsminnet av konung Gustaf II Adolfs födelse med stora festligheter i Stockholm. Kören framträdde därvid med en separat konsert i Tyska kyrkan i närvaro av konung Oscar II och drottning Sophia samt Tysklands officielle representant, prins Heinrich av Preussen.

1896
Den 1 mars gav kören en konsert i Musikaliska Akademien under medverkan av operasångare John Forsell. Den 12 maj sjöng kören vid Gustav Vasas staty men anledning av 400-årsminnet av konungens födelse. Den 18 juli företogs en lustresa till Visby med konsert i domkyrkan. Efter konserten uppvaktade kören författaren Zach. Topelius med några sånger, bl. a. "Suomi sång" och "Vårt Land". Topelius framförde å sitt lands vägnar ett hjärtligt tack.

1897
För att fira körens 35-årsjubileum den 13 mars detta år, gavs en konsert i Musikaliska Akademien. Som solist medverkade löjtnant H. L. Ahlström. Han kvarstod som hedersledamot i kören ända till sin död vid över 80 års ålder.

1902
Den 1 mars firade kören sin 40-årsdag i restaurant Runans stora festvåning vid Brunkebergstorg, som var vackert dekorerad. Hedersordföranden J. A. Nyqvist hälsade alla välkomna och vände sig särskilt till hedersledamöterna hovkapellmästare Conr. Nordqvist och kapten Frans H. L. Ahlström. Som solister medverkade operasångarna Gust. Sjöberg och Åke Wallgren.

1904
Den 24 april medverkade kören vid en konsert i Kungsholms kyrka. Konserten gavs till förmån för föreningen Mjölkdroppen i Kungsholms församling. Konsertresan detta år gick den 2 juni till Norrköping; den blev en av körens större framgångar. Därtill medverkade också operasångaren Gust. Sjöberg, vilken på ett förtjänstfullt sätt utförde sina solopartier. Dirigent var O. Sandberg. Den 1 september avled J. A. Nyqvist, som under 31 år varit sångföreningens ordförande. Med honom gick en av körens verksammaste medlemmar ur tiden. Det var till stor del hans tjänst att föreningen vid denna tid fått en god ekonomisk ställning. På föreningens bekostnad uppsattes en minnesvård över hans sista vilorum på Lidingö kyrkogård.

1905
Den 16 april gav kören under Emil Carelius ledning sin sedvanliga vårkonsert i kungl. Vetenskapsakademien. Den fulltaliga publiken uppskattade hörbarligen körens prestationer. Den 12 juli uppvaktade kören prins Gustav Adolf och prinsessan Margareta på Logårdstrappan vid deras ankomst till Stockholm.

1907
Körens dåvarande ordförande, Fred. Hellqvist, tillställde i april Stockholms stadsfullmäktige en skrivelse med hemställan om att kören måste få medverka vid de året förut påbörjade och populära aftonkonserter i Stockholms parker.

1908
Detta år valde kören den mycket populäre Emil Carelius till sin ordinarie dirigent. Valet blev upptakten till en ny era för sångföreningen. Han förde taktpinnen i 17 år och blev 1925 hedersdirigent, vilken utmärkelse han innehade livet ut.

1912
Sångföreningen firade detta år sitt 50-årsjubileum med en konsert den 3 mars i Musikaliska Akademien stora hörsal. I kören deltog 84 sångare, därav 20 förste tenorer. Konserten blev en stor succès för kören och dess dirigent Emil Carelius och en fulltalig publik gav livligt sitt bifall tillkänna. I konserten medverkade även hovsångare John Forsell med några solonummer. Festmiddagen intogs på Hotell Continental och blev en strålande tillställning. Ordföranden Konrad Bodén, kunde i sitt hälsningstal bl. a. hylla närvarande gäster, operasångarna David Björling och Knut Öhrström samt körens tidigare dirigenter, E. Åkerberg; A. Lindström och O. Sandberg. Bland de närvarande pressrepresentanterna märktes Emil Norlander, som höll ett mycket humoristiskt tal. Kören erhöll för första gången stadsfullmäktiges uppdrag att utföra parksång i samband med musikkonserterna på kvällarna. Detta år hade kören engagemang för Barnens Dag med sång på Skansen och i slupar, rodda av Flottans manskap på Djurgårdsbrunnsviken, med 16 sångare i varje slup. På uppdrag av Stockholms Idrottsförbund medverkade kören med sång på Stadion.

1913
Finlandsresa De 10 maj reste kören, 60 sångare stark, med ångaren von Döbeln till Helsingfors, där en konsert hölls Pingstdagen i Brandkårshuset inför fullsatt salong. Det blev succès och kören fick mottaga två lagerkransar. Återresan företogs via Åbo, där en lyckad konsert hölls å Svenska Teatern.

1915
Norgeresa Den 22 maj företog kören en resa till Trondhjem. Ett uppehåll gjordes i Östersund, där en konsert hölls. En utflykt till Frösö kyrka ingick i programmet. Konserten i Trondhjems domkyrka, som var fullsatt, var av hög klass, vartill den goda akustiken i kyrkan till viss del bidrog. Efter fyra dagar återkom kören till Stockolm med vackra och glada minnen.

1916
Körens repetitionslokal under 45 år, gymnastiksalen Skärgårdsgatan 6, fick efter den 13 januari ej längre användas. Skolstyrelsen hade nämligen bestämt att sångarna måste ha gymnastikskor för att undvika golvets nedsmutsande. En sådan bestämmelse kunde ej kören godtaga.

1918
Året var ett verkligt krisår. Kriget hade pågått i fyra år. Kortsystemet gjorde det så gott som omöjligt att anordna de sedvanliga samkvämen. Den 31 mars hade kören dock ett framträdande med operasångaren Knut Öhrstöm som solist.

1920
Nio parkkonserter hölls under sommaren. Det blev rätt arbetsamt men gav ett gott tillskott tillkörens kassa.

1922
Åter ett jubileumsår. Den 5 mars firade kören sitt 60-årsjubileum med en konsert på restaurant Fenix. Salongen var till sista plats fylld och kören framträdde i tre avdelningar. Första och sista avdelningen dirigerades av körens förste dirigent Emil Carelius, den andra avdelningen av andre dirigenten Carl-Oscar Othzéa. Efter konserten var middag anordnad i festvåningen för sångare med damer. Bland inbjudna märktes representanter för Svenska Sångarförbundet och Stockholms Sångarförbund. Vid Stockholms Stadshus invigning den 23 juni medverkade kören såsom en del av Stockholms Sångarförbund under musikdirektör Einar Ralf.

1924
Resa till Estland och Finland Den 24 maj avreste kören tillsammans med sin dirigent, Emil Carelius, med S/S Kalewipoeg till Reval, där manskören Tallina Meetelaulu Seltsi mötte på kajen. Efter välkomsthyllning tågade den svenska kören till Estonia konsertsal för generalrepetition. Konserten hölls någon timme senare inför en fulltalig och begeistrad publik. Det var den dittills största framgången på utländsk botten. Två lagerkransar överlämnades till kören. Hela Estlandsvistelsen lämnade ett bestående angenämt minne. Den 26 maj reste kören vidare med S/S Rügen till Helsingfors, där den välkomnades av sångföreningen "Svenska Sångare". På eftermiddagen samma dag hölls konsert i Universitetet inför en fulltalig publik. Nästa dag fortsattes färden till Åbo, där en konsert gavs i Brandkårshuset. Lagerkransar och blommor kom kören till del. Hemfärden skedde med S/S Hebe via Mariehamn, där den fjärde och sista konserten avhölls i Badhussalongen inför en entusiastisk publik som till sista plats fyllde salongen.

1925
Den 10 mars avgick på egen begäran körens värderade förste dirigent Emil Carelius. Hans insats i körens historia kan aldrig förblekna. Den 6 juni på Svenska Flaggans Dag erhöll sångföreningen ur konungens hand en sidenflagga.

1927
Den 5 mars firade sångföreningen sin 65-årsdag med en danssoaré i Berns Salonger, varvid kören med operasångare Knut Öhrström svarade för underhållningen. Dessutom medverkade skådespelarna Lars Egge och Valdemar Dahlqvist med känd bravur.

1930
Året inleddes med två radiokonserter, varpå följde ytterligare en den 8 juli. Skansenengagemang 1 maj och 24 juli. På Stockholmsutställningen medverkade kören med bl. a. en hymn, komponerad av Moses Pergament i samband med ett friluftsspel, benämnt "Triangeln och stjärnan". Utställningens sista söndag 28 september, gav den 110 man starka kören en avslutningskonsert inför en publik på uppskattningsvis 100.000 personer. Dirigent var musikdirektör Albert Henneberg.

1932
Sitt 70-årsjubileium firade sångföreningen den 6 mars med en konsert på Musikaliska Akademien under musikdirektör Carl-Oscar Othzéns ledning. Överståthållare Henning Elmqvist överlämnade på Stockholms Sångarförbunds vägnar en lagerkrans och erinrade därvid om sångföreningens stora insats på manskörsångens område. Vid den bankett som därefter hölls i Grand Hotells stora sal för sångare med damer, frambar också överståthållaren Stockholms Sångarförbunds hyllning till veteranen, Stockholms Allmänna Sångförening, med ett tack för dess kulturgärning.

1933
En mycket lyckad konsert hölls den 3 mars i Konserthusets stora sal tillsammans med Flottans Musikkår under ledning av Ivar Widner. Kören under musikdirektör Othzén utförde en avdelning och musikkåren en annan, varefter gemensamt framfördes "An der schönen blauen Donau".

1935
Den 30 maj medverkade kören på Stadion vid Sveriges Riksdags 500-årsjubileum.

1937
Så kom kören åter fram till ett jubileumsår, det 75:te. Efter omfattande förberedelser, bl. a. utgavs en minnesskrift, kunde den 5 mars 95 sångare ställa upp i Stockholms Konserthus stora sal för en jubileumskonsert. Programmet upptog tre avdelningar, av vilka den första under körens mångårige hedersdirigent Emil Carelius ledning omfattade en högtidssång från 25-årsjubiléet, komponerad av körens dåvarande dirigent Aug. Edgren. Under körens förste dirigent, Carl-Oscar Othzén, utfördes därefter de bägge senare avdelningarna. Den sista, "Islandsfärd" av Emil Sjögren, med kör, orgel och piano, blev en värdig och pampig. Vid Konserthusets stora orgel, som användes i stället för orkester, medverkade musikdirektör Erik Erling. För pianosolot svarade en av körens förstebasar, dåvarande musikhögskoleeleven Anders Friberg. Kören gjorde en fin insats och hela konserten fick ett storstilat förlopp. Lagerkransar överlämnades från såväl Svenska Sångarförbundet som Stockholms Sångarförbund samt från Sångarföreningen Muntra Musikanter i Helsingfors. Den efterföljande banketten för sångare med damer jämte övriga gäster, över 200 personer, hölls i Grand Hotells spegelsal.

1938
Den 1 maj var kören engagerad av Skansen för en konsert på Solliden och åter på samma plats fick kören ge en konsert den 6 juni på Svenska Flaggans Dag.

1939
Den 16 maj hade kören ett framträdande i radio och den 6 juni en konsert på Skansen. Sedan kom åter ett radioframträdande från Konserthuset den 6 november tillsammans med Svea Livgardes musikkår.

1941
Skansen återkom även detta år. Kören fick nämligen den 6 juni ge en konsert på Solliden.

1942
Under detta, det andra världskrigets tredje år, firade kören den 7 mars sitt 80-årsjubileum med en konsert i Konserthusets stora sal. Dirigent var Carl-Oscar Othzén. Kören, 65 man, framförde bl. a. "Ett Bondbröllop" av Aug. Söderman samt "Matrossång" ur operan Den flygande holländaren, med pianoackompanjemang av Gösta Edling. Vidare medverkade Olle Wahlström och Carl Skylling med gluntsång. Efter konserten samlades sångarna med damer och gäster till bankett på Hotell Continental. Detta år lämnade musikdirektör Othzén sitt dirigentskap för kören efter 11 års framgångsrikt arbete.

1943
Till förmån för Norgehjälpen medverkade kören under sin nye dirigent, Erik Ehnwall, den 5 maj med ett konsertprogram i Medborgarhuset.

1944 - 45
Under världskrigets sista år hade repetitionerna visserligen pågått som vanligt, men engagemangen uteblev. Under dessa år hölls likväl de sedvanliga parkkonserterna, vårsoaréerna och sången den 6 november.

1946
Vid den s.k. Stadshagsmässan den 13 april utförde kören ett sångprogram.

1947
den 31 augusti företog kören en bussutflykt till Mariefred. En konsert hölls i kyrkan därstädes. Gripsholms slott besågs och några sånger sjöngs på borggården. Efter den sedvanliga konserten i Riddarholmskyrkan den 6 november hade kören en radiokonsert i Musikaliska Akademien.

1948
Konsertresan till Karlskoga den 28 augusti var ovanligt lyckad. Konserten ägde rum i Bofors församlingshus inför en talrik publik. Henresan företogs via Julita, där även en konsert gavs i parken.

1950
Den 7 oktober företog kören ånyo en tvådagars sångfärd per buss. Denna gång till Falun där en konsert på eftermiddagen hölls i Läroverkets aula. Sången klingade vackert och kören fick fina recensioner i den lokala pressen. Hemfärden dagen därpå gick via Gävle och Älvkarleby till Hallstavik, där ännu en konsert hölls.

1951
Till de övriga konserterna kom detta år ett radioframträdande från Karlaplansstudion.

1952
Den 13mars firades 90-årsjubiléet med en konsert i Konsethusets stora sal under ledning av musikdirektör Erik EhnWall. L. M. Ericsons orkester medverkade och som solist operasångare Ebbe Cornelie. Bland annat framfördes "Landkjendning" av Grieg för solo, kör och orkester. Den talrika publiken gav genom livligt bifall sin uppskattning tillkänna och senare konstaterades att även kritiken var välvillig. Banketten hölls på Hotell Malmen för sångare med damer och inbjudna gäster. Vid detta jubileum invigdes körens nuvarande standar, som kunnat anskaffas genom bland körmedlemmarna insamlade medel.

1953
Tysklandsresa Årets stora händelse var emellertid att kören den 18 juni åter kunde starta en utlandsresa. Denna gång till Tyskland. Resan företogs med buss och gick till Kiel, Hannover, Bremen, Hamburg, Lübeck och Köpenhamn. De dagboksanteckningar som ett par av sångarna sammanfört och i stencilerat skick utgivit om den intressanta men väl tröttsamma 6-dagarsfärden, visar med all önskvärd tydlighet hur en sådan färd kan stimulera sångarna i trevlig, gemensamma minnen. Förutom de traditionella konserterna höll kören den 16 maj med anledning av Stockholms stads 700-årsjubileum en konsert i Riddarholmskyrkan.

1954 - 56
Dessa år upptogs av de sedvanliga engagemangen och vårsoaréerna samt konsertresor bl. a. till Norrköping och Nyköping.

1957
Detta år beslut sångföreningen att körens medlemmar vid konserterna skulle uppträda i enhetlig kostym för att åstadkomma ett mera representativt intryck. En fördelaktig offert godtogs. Den 8 mars firade kören sitt 95-årsjubileum med en lyckad konsert under musikdirektör Erik Ehnwalls ledning i Konserthusets lilla sal inför en publik av c:a 500 personer. Solist var operasångaren Erik Saedén med ackompanjemang av pianisten Stig Westerberg. Jubiléet avslutades med supé på Gillet för sångare med damer och gäster, tillsammans omkring 100 personer. Den 15 juni avled sångföreningens hedersordförande Carl Lindroht. Han hade under en lång följd av år 1932-1950 fungerat som föreningens ordförande. Vid gravsättningen i Gustav Vasakyrkans columbarium utförde kören sång.

1958 - 61
Förutom de sedvanliga engagemangen - parkkonserterna kunde ännu 1958 och 1959 på Stockholms stads uppdrag hållas - gavs vårkonserter samt företogs konsertresor till olika landsortskyrkor.

1962

Detta år firades 100-års jubileum.
Klicka på bilden eller texten för att titta på
programmet från 17 mars 1962
i Konserthuset stora sal.

 

Följande imponerande stycke körhistoria är skrivet av Bengt Höjbrandt, som även presenterat det vid körens jubileumsmiddag den 10 december 1997.

En liten sånghistorik omkring August Jahnke.

Sångarbröder! "Vem är du, vem är jag?" framför Arja Saijonmaa med kraft och schvung. Den frågan kan vara nog så intressant, men i vårt jubileumssammanhang bör det vara mer relevant och intressant att rikta frågan bakåt i tiden och fråga oss: "Vem var han?" Naturligtvis tänker vi då på vår "stämfader" och körens grundare August Jahnke. Han var ursprungligen från Tyskland och kom till Stockholm i början av 1840-talet. Den tid då körsången hade börjat utformas med stor kraft.

I Lund hade Akademiska Föreningen bildats och leddes till utveckling och sånglig framgång genom herrarna N. H. Lovén och Otto Lindblad. Lunds Studentsångarförening tycks ha fått sin födelse på 1830-talet; år 1838 finns daterat och hade då Lindblad som given ledare. Han hyllas ju än i vår tid vid den traditionella vårliga studentsången i Lund.

Körsångens verkliga högborg var annars på den här tiden Uppsala. Uppsalasångens främste "arkitekt" var den tyskfödde Johann Christian Friedrich Haeffner (1759-1833). Han kom till Uppsala 1808 och arbetade på bred front med kyrkosång, körsång och studentsång. Ur hans breda arbetsinsats utvecklades den akademiska körsången.

Uppsalastudenternas Allmänna Sångförening kom till på 1830-talet och arbetade sedan med så framstående sångledare som O. F. Tullberg, Oskar Meijerberg, G. Wennerberg, J. A. Josephson och att inte förglömma den dominante och koleriske Oscar Arpi, som valdes att leda "Allmänna sången" år 1852. Förutom Allmänna Sången, så bildades här även OD (Orphei Drängar) år 1853, vilken starkt förknippas med Josephson, Ivar Hedenblad och in på vårt århundrade, Hugo Alfvèn (fram till 1947). Här i Uppsala frodades studentromantiken fint fångad i Wennerbergs "Glutarna", som utgavs omkring 1850. Wennerberg tonsatte också Johan Nyboms fansång, vars första takter lyder:

Stå stark du ljusets riddarvakt,
kring dina fosterländska fanor.
Drag åstad med sångens glada makt,
med mod på dina skilda banor!

 Sången sjöngs ofta i högtidliga sammanhang som t.ex. när vår kör, Stockholms Allmänna, firade 35-årsjubileum för 100 år sedan.
Med detta lämnar vi sångarlivet i Uppsala och konstaterar, att även Visby var tidigt ute med körsången. Visbys Allmänna Sångförening grundades 1844 av C.J.O.Laurèn.


Ja, detta var bakgrunden då August Jahnke kom till Stockholm. Jahnke föddes 10 sept. 1821 och avled 1 maj 1890. Vi har lärt känna honom som magister August Jahnke och det stämmer, för han var nämligen musiklärare i Tyska Lyceum för flickor. Dessutom var han organist i Tyska kyrkan.

Hur såg då det sångliga utbudet ut i Stockholm vid den här tiden? Som vi har förstått av verksamheten i Lund och Uppsala, så var det studenterna, som bildade körer och främst då manliga sådana. Vissång och kvartettsång förekom mycket tidigt; redan på 1820-talet. Man sjöng inom ordnar och musiksällskap. I orden Par Bricole växte manskören fram och år 1829 var kören 40 man stark. Nu var det inte enbart studenter som sjöng, utan man rekryterade sångare också bland ämbetsmän och konstnärer. Man började alltmer att tala om borgarkörer och sångföreningar.

Stockholms äldsta allmänna manskör var Bildningscirkelns kör från 1845, som dock blev kortlivad. Den första varaktiga allmänna sångkören i Stockholm var Typografernas Föreningskör, som tillkom 1846. Här kom nu vår "stämfader" August Jahnke in i bilden som anförare av Typografkören under en kortare tid. Han efterträddes av J. N. Ahlström och efter honom kom J. A. Ahlström. Senare tillträdde Erik Åkerström, som vi återfinner som dirigent i Stockholms Allmänna Sångförening mellan åren 1888-1891.

Skarpskytteföreningarna hade nu också börjat bilda körer. August Söderman ledde 1864 en sådan kör. Tidigare hade även Jahnke lett en mindre sådan kör. Jahnke kom nu att betyda alltmer för sångkörernas tillkomst i Stockholm. Han grundade Folksångarföreningen 1847. Under 1850-talet hade denna kör ca 150 medlemmar, som mest utgjordes av hantverkare. Såväl Skarpskyttekören som Folksångarföreningen tappade dock ork och upplöstes under1870-talet.

År 1862 bildade så Jahnke Stockholms Allmänna Sångförening (under en kortare tid benämnd Euterpe, musikens gudinna), som minsann inte har tappat orken, utan frodas i bästa välmåga och feststäming.

Jahnke nöjde sig nu inte bara med vår kör. Han bildade även något som kallades "Nationalsångare". En folklig körmission som uppträdde i folkdräkter. Det sades om Jahnke att han tillhörde kraften bakom denna patriotiska våg som nu svepte över landet. Svensk Musiktidning gav 1887 Jahnke: "förtjänsten af att hafva låtit den fyrstämmiga manssången nedträngda i samhällets djupare lager." Enligt tidningen insåg han tidigt att allmänna sångföreningar fungerade såsom ett populärt bildningsmedel som verkade utjämnande av klass- och ståndsskillnaden, vilken var så starkt inrotad i vårt land.

Under Jahnkes tid bildades även dubbelkvartetter som omnämns som Svenska Natursångarna. Från 1866 ledde Jahnke en sådan kvartett som han kallade Luttermanska kvartetten. Denna kvartett med H. Lutterman som ledare deltog tillsammans med Uppsalasångarna 1867 i en resa till Paris med nyskrivna visor av söderman: "Tre visor i folkton."

Vad som ytterligare kan framhållas om Jahnke var att hans familj hade en musikalisk ådra som sträckte sig framåt i tiden. Detta framgår av att Jahnkes sondotter, Julia Jahnke, var operasångerska - altsolist - på kungliga Teatern i Stockholm under åren 1903-1920.

Ja, sångarvänner, med detta lilla historiska bidrag hoppas jag nu att vi bättre lärt känna, och därmed även hedrat, vår stamfader - körens grundare - August Jahnke. Dessutom har vi givit en extra glans åt den förnämliga medalj som körens styrelse i år låtit ta fram till Jahnkes ära och till uppskattning av sångarbröder för mångårig kulturell instats i vår sångliga verksamhet.

Slutligen föreslår jag, att vi med Backus i hågen höjer våra glas i en skål för vår högvälborne sångarbroder - körens grundare - August Jahnke SKÅL!!!

Med sångarhälsning Bengt Höjbrandt

1862 - 2002: Kören firade 140 år med en ,,,

... konsert i

Maria Magdalena Kyrka

Lördagen den 26 oktober, 2002, kl 18.00
under ledning av
Jonny Goetzinger & August Linnman

Övriga medverkande
Maja Adolphson, sopran
Mathias Brorson, baryton
Michael Engström, piano

Bland annat sjöngs: Bröllopsmarsch och I kyrkan ur Ett Bondbröllop av Söderman,
Zum Sanctus av Schubert, Av Nåd (negro spiritual), En Sommarafton av Lindblad,
Kung Liljekonvalje och Paradisets Timma av av Wikander, Die Rose Stand im Tau
av Schumann, Island av Möller och Landkänning av Grieg.


,,, och den 6:e november

... med traditionell konsert i

Riddarholmskyrkan

Onsdagen den 6 november, 2002, kl 19.00
under ledning av
August Linnman

Övriga medverkande var
Peter Tornborg, baryton
Martin Riessen, orgel.

Bland annat sjöngs: På Gustaf II Adolfs Dödsdag av Tullberg, Dåne Liksom
Åskan Bröder av Eklund, Björneborgarnas Marsch arr av F. Pacius,
Zum Sanctus av Schubert, Sverige av Stenhammar, Av Nåd (negro spiritual),
En Sommarafton av Lindblad och Sveriges Flagga av Alfvén.

2003
Under året har kören musicerat i Hagaparken på påskdagen, i Östra Station och på Lidingö på Valborgsmässoaftonen samt hedrat Kungaparet på Skansen på Svenska flaggans dag. Den 6:e november kommer konsert traditionsenligt att hållas i Riddarholmskyrkan.

2004
Konserterade vi med Frihetsbröderna från Finland och Bellmanskörn. En CD-skiva spelades in.

2005
... flyttade kören till Porjusvägen 17 i Hjorthagen.